Damidrott när den är som bäst är – sämst!

Damer som sysslar med idrott är ingenting att ta på allvar.

Det är faktiskt lite synd om dom nu när alla i deras omgivning faktiskt inser att det inte bara duger att försöka göra sitt bästa om man vill nå verklig framgång.

Se bara på damernas fotbollslandslag som är mindre begåvat än ett minderårigt pojklag som i avsaknad av riktiga kroppsdelar tvingas bära fabrikstillverkade substitut i titan alternativt selektivt gummi.

Målvakterna ser ut att sitta i osynliga fordon som i vanliga fall är ämnade för rörelsedysfunktionella dregelstupidon. Den spänst de besitter kan likställas med en dvärg som har en kvarnsten som nackkrage och som ersatt skelettet med sötpotatis som varit för länge i kökslandet under en rekordlång regnperiod.

Men de presterar ju bättre än herrar många gånger!! 😯

Nej, inte om man jämför vad de faktiskt presterar.

Zlatan hade förmodligen slagit hela Svenska damlandslaget. Om han hade spelat mot dem helt alena. Om han så suttit i en taxi på väg till matchen under hela första halvlek.

Hans vaxdocka hade säkert planenligt dominerat mot damerna. Om den så suttit kvar på avbytarbänken hela matchen igenom.

Det finns kvinnor som är duktiga inom idrotten! 👰

Visst! Men kvinnor är… …duktiga för att vara just kvinnor. Det är just det. Så exceptionellt ointressant att följa. Det är lite som när ett barn är duktigt när det målat sin första fågel i vattenfärg. Man frågar sig som förälder till lilla Tage. Är den inte väldigt identiskt snarlik en syriansk kvinnas unisona ögonbryn och oerhört olik alla fåglar man någonsin sett?

Är en elitidrottande tjej bättre än mig som helt otränad mysfarbror/porrskadad helgalkoholist med puckelrygg och okontrollerbar blåsa och ständigt pysande slutstycke på en permanent ballongmage?

Jag får håll av att åka pendeltåg eftersom det känns lite som att delta i ett oändligt maratonlopp när man tittar ut och ser hur tåget ökar i fart. Det enda jag kan tänka på är nästa depåstopp när man ska få fylla på med blåbärssoppa. Så självfallet är elitidrottande damer duktigare än vad jag är. Mig ska man alltså inte jämföra med.

Det är annars vanligt och lika uttjatat att i försvarsläge kontra med meningen – gör det bättre själv rå! Och andra sidan. Hade jag haft en gnutta kondis så hade jag lätt varit en stjärnforward i Pia Sundhages duktiga för att vara brudar-gäng.

Utseendemässigt hade jag säkert också passat in utan att sticka ut nämnvärt från mängden. Jag kan föreställa mig att det säkert vimlar av klittor där som är större än min pjäs. Bara en sån sak.

Damidrott när den är som bäst är – sämst. 

About the author

Det jag inte vet...är ingenting.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *